Det märks att ljuset gör att dom inte köper det här med att det är "natt" och dax att gå och lägga sig.
Fast jag märkte så väl att dom var övertrötta redan när jag kom för att hämta dom från dagis och fritids.
Storasyster fick ett total-hysteri-utbrott när jag inte tittade på henne när hon skulle göra nån konst i klätterställningen utanför skolan... Och anledningen var att jag såg en liten kille slå i sin hand, och gick fram till honom för att kolla hur det gick. Såg ut att ha gjort riktigt ont....
Så hysterin grundades i ren skär AVUNDSJUKA :/
Och det varade typ i 40 minuter...
Fattar inte att hon är så avundsjuk, och "vaktar" på mig.
Hon har alltid varit lite sån, men visst kan det ha blivit förstärkt genom separationen.
Lillebror fick också något utbrott, men när vi väl var hemma som tur var. Räcker gott med en skrikande och gråtande unge när man skall gå hem.
Och vad det var han bröt ihop över kommer jag inte ens ihåg längre.
Men jag konstaterade att det var övertrötthet iallafall.
Och nu skall jag strax också gå och lägga mig, om jag nu sover som bäst innan tre, fyra på natten så får jag väll försöka komma i säng i tid.
Sov gott mina vänner, jag skall se om jag orkar kolla er i morgon istället.
Kram
Med risk för att låta som en drygskalle... barnen speglar ju sin mamma. Utbrotten, avundsjukan... de märker att du inte mår bra och då blir det så att de "passar på dig". Men det är ju helt okej ändå, jag menar, du är ju inte dålig för det. Du har gått igenom jävulen och gör fortfarande.
SvaraRaderaDet är hårt att ha tagit de smällar du har tagit, du har varit rationell och gjort allt praktiskt och nu kommer känslorna som en kaskad bakifrån och slår undan benen för dig. Det är helt förståeligt att du mår kass. Depression kommer när den får plats och nu är det lite plats för den.
Du måste orka, för barnen, det är din tanke men det finns hjälp att få. Sök den. Du är inte ensam. Tusen kramar. =)