Då gjordes två laserbränningar och en konisering av livmoderstappen.
Så därför var jag väl lite fundersam på hur mycket man kan ta mer på livmoderstappen... och om det skulle bli större ingrepp den här gången?
Men nu så känner jag mig lite lättad.Fast jag känner mig lite ynklig och ensam när jag ser papperna jag
skall fylla i...
Jag får både fylla i att jag "bor ensam" och att mamma och pappa
är mina "närmsta anhöriga".
Kanske inte alls vad jag trodde att livet skulle bjuda på samma år
som jag skall fylla 40-år. :/
Sen kommer det praktiska.
Vem skall hämta mig? Taxi finns ju alltid som alternativ...
Och sen skulle man tydligen inte vara ensam natten efter operationen.
Nähä, helt ensam är jag väl inte OM jag får tillgodo räkna mig tre katter.
Har iallafall redan förberett mitt x om att jag skall opereras och att han får ställa upp och ta barnen, och det skulle tydligen gå bra sa han. Alltid något.
Tänk är det inte knepigt att man oroar sig mest för det rent praktiska, än att jag har cellförändringar igen???
Ja det är väl så man är funtad när vardagen är fulltecknad. kan du inte sova över hos någon första natten. Det låter vanskligt att sova ensam. Kram!
SvaraRaderaJa så typiskt. Jag tror att det finns en hel del att ta av tappen. Så klart det inte är kul att ha cellförändringar. Usch. Det går ju otroligt snabbt och smidigt nu de där koniseringarna. Man får ju lite lugnande i flytande form före. Ja du har ju gjort det förut. Likfan så är det inte kul alltså. Man vill ju gärna ha någon med sig. Och hemma sen också kanske.
SvaraRaderaKram.