Ja så försöker jag ta det nu.
I dag har det varit en bra dag. Solen har visat sig och jag känner att jag mår lite bättre sånna här dagar. Krukset är att det känns som om jag lurar mig själv lite... Varför vet jag ju inte...
Mycket är det jag inte vet just nu.
Något som är MER än viktigt just nu är: VAR SKALL JAG JOBBA NÅGONSTANS???
Vi skall ta och splitta på oss, jag och kollegan. Hon fick ett cancer besked sent i höstas, och har gått på både strålning och cellgifter. Hon är en helt fantastisk och stark person. Men stressen och pressen över salongen är inte det som hon behöver just nu. Hon behöver fokusera på sig själv nu, inte på oron över fasta kostnader...
Och jag vill inte stå själv och jobba. Vi äger salongen ihop, hälften var. Men jag har inte råd el. lust att lösa ur henne ur salongen.
Så jag måste börja fundera ut vart jag skall ta vägen, vilka jag kan tänka mig att jobba med....
Det är fasiken inte lätt, många trevliga kollegor finns det. Men att jobba ihop?
Skall man vara ärlig så är vi frisörer många gånger ett ganska speciellt släkte (Obs! Ironi!) Så många är trevliga att umgås med en stund, men dag efter dag???
Känner mig som en gammal pensionär! Men jag hatar alla dessa förändringar från alla jäkla håll!
Orkar inte, vill inte...
Kan ingenting bara få lunka på och vara tryggt?
Känns som all energi är slut...
Ja varför får inget lunka på...det önskar jag med. Är det gott om jobb för frisörer eller?
SvaraRaderaFörändringar är förjävliga när man inte mår bra. Man vill ha någonting stabilt att hålla i. Uff.
SvaraRaderaFast den känsla man har är ju den riktiga. Även om man mår dåligt kan man må bra ibland. Det svåra är bara att våga det. Kram
SvaraRaderaVindsnurror som alstrar el är väldigt intressant. =D
SvaraRaderaVad tråkigt att det är så svårt att få en anställning. Ensamstående o eget företag det är tufft det. Jag önskar verkligen att du kunde hitta nån trygg plats att vara på. kram!
SvaraRadera